Tio år är inte särskilt lång tid, eller? Hur mycket sker det egentligen under tio år? Det är en ansenlig del av vår förväntade livslängd och för de flesta händer det en hel del även om vardagen i stort sett ter sig likadan från år till år. Kanske tycker vi inte att det händer så väldigt mycket i våra liv men nog händer det en hel del ändå. Se bara på ungarna. Och visst händer det mycket i landet och världen? En del positivt och tyvärr, en hel del negativt. Se hur kraftigt miljömedvetenheten har spritt sig i samhället under åren. Det är positivt.
För ett tag sedan var vi bjudna till fest hos våra goda vänner, Renée och Rolf. Innan festen hade de gett sina gäster uppgiften att göra en framtidsspaning. Hur tror vi att livet ser ut om tio år? Vad jobbar man med? Hur semestrar man? Hur kommunicerar och umgås man? Hur konsumerar man kultur? Hur transporteras folk och varor? Hur ser politik och statsskick ut? Varje par/familj fick ett ämne att spekulera kring.
Den oemotståndliga och eder ödmjuke tjänare tillika undertecknade bloggredaktör fick uppgiften att fundera på hur vårt semestrande ter sig om tio år. För att se in i framtiden måste man kunna sin historia, se tillbaka, eller hur? Och här lade tidsperspektivet sitt första lilla krokben för oss. Hur såg semestrandet ut för tio år sedan, år 2009? Tja, det var väl på det stora taget likadant som idag, eller? Det var mestadels flygresor till länderna kring Medelhavet, Fjärran Östern, Nordamerika, storstadssemester, husvagnssemester, camping i Sverige och i våra grannländer, stugsemester, minisemester med exempelvis Viking Line. Utan att ha kollat upp statistiken tror vi att utrikes och inrikes flygresor ökat under de senaste tio åren och så även inrikes tågresor (trots allt fler förseningar och inställda tåg). Bilresandet tror vi har varit i har ökat något. Färjetrafiken har vi ingen aning om.
Vad har annars hänt i världen under de senaste tio åren som kan ha påverkat resandet under perioden? Valet av president Trump i USA, har det påverkat resandet? Nej, knappast, ytterst marginellt i så fall. De stadigt ökande priserna på bensin, diesel och flygbränsle, har det haft någon märkbar effekt? Nej, tror inte det. Elbilarnas smygande introduktion bland fossilbränsleslukarna då, har det haft någon effekt? Nej, inte i någon större omfttning. Har de stigande priserna på bostäder och sommarboende påverkat semestrandet? Ja, för dem som nyss har köpt dyrt har det kanske gjort det men sannolikt inte för de flesta andra. Metoo? Nej, tror inte det. Klimatförändringarna och den stora uppmärksamheten den har fått genom media och olika aktörer, inte minst genom Greta Thunberg under senare tid? Ja det tror vi definitivt! Hur är det med det förändrade världsläget med upprustning överallt? Allt fler väljer att bli s.k. preppers, också här i Sverige. Rörelsen verkar vinna allt större intresse och fick väl en extra skjuts när broschyren med information om hur vi bör förbereda oss inför krissituationer damp ned i brevlådan i höstas. Har alla tv-program om hem och trädgård haft betydelse? Och hur är det med tv-serien Mandelmanns, hur många lockar Maschi och Gustav att skaffa sig en egen jordlott där de kan odla egna morötter istället för att resa till Mallis en vecka om året? Hur kommer allt detta och mycket därtill som har hänt att påverka vårt resande i framtiden?
Ja, kanske är framgången för tv-serien om det tidigare Stockholmsparet som driver sin gård och jordbruk i tv (och på Österlen) ett tecken på att något håller på att ändras. Under de senaste tio åren är det ökade klimat- och miljömedvetandet, efterfrågan på ekologisk och närodlad mat och intresset för hälsa och välbefinnande antagligen bland de allra viktigaste strömningarna vi har sett. Kanske är det paradoxalt nog sextio- och sjuttiotalisterna som kommer att ta de första stegen i en mer hållbar inriktning för sina liv? Paradoxalt för att det var de som barn som upplevde de inte alltid så angenäma effekterna av den Gröna Vågen, hippiekulturen, 68-revolterna, romantiseringen av det självförsörjande livet på landet, det kollektiva boendet och allt det där som så många då tog avstånd ifrån och senare gjorde sig lustiga över. Även om de flesta av oss aldrig kom i närmare kontakt med dessa företeelser är det något som alla har hört talas om. Dessutom är antagligen vi som växte upp på sextio och sjuttiotalet de sista som också har egna erfarenheter av att växa upp i det s.k. folkhemmet. För oss som var lyckligt lottade nog att bo i eget hus eller ha tillgång till lantställe har minnen och erfarenheter av att man ska ta vara på det man får. Trädgårdarna skulle ha både fruktträd, bärbuskar och helst ett stort grönsaksland med potatis, ärtor, rädisor och en massa annat, inte minst ogräs. Då förväntade föräldrarna sig att barnen skulle hjälpa till med att plocka bär och frukt så att det kunde syltas och saftas, klippa gräs, rensa ogräs och räfsa löv. Vi åt hembakade bullar, matbröd hemgjord plommonsylt och rödavinbärssaft. Köpebröd och köpesaft var något sällsynt i hemmen. Många i vår generation, ofantligt många fler än i våra barns generation, har också erfarenhet av att som barn vistas på landet. På sexio- och sjuttiotalen var det tätt mellan småbruken. Där fanns det kor, hästar, grisar, höns och vajande rågåkrar. Hur många av oss har inte fått hjälpa till med höbärgning, fösa kossorna (med horn) till mjölkningen och sedan gå och hämta färsk, ännu varm, opastöriserad mjölk i en emaljerad mjölkkanna?
Kanske att generationerna som växte upp på 60 och 70-talen, med våra erfarenheter och minnen, även om de är förskönade av tidens tand, i kombination med de nämnda strömningarna i samhället är mest benägna att ändra på oss och vårt sätt att leva och semestra. Vi har ofta de ekonomiska förutsättningarna att göra verklighet av drömmarna om ett nyttigare och bättre liv för oss, våra barn- och barnbarn. Därför har vi kanske något av en ny grön våg att vänta. Inte likadan som den progressiva vågen på 60- och 70-talet utan en modern variant, en Mandelmanns light-variant. Allt fler kommer att köpa eller hyra hus utanför storstadsområden med möjlighet att odla en del av sin egen mat själva, komma närmare sina rötter (i flera bemärkelser) och semestra på ett hållbart sätt. Byta stress, buller och stadsmiljö mot tystnad, frisk luft, natur och lugn. Då de flesta av oss sannolikt har tillgång till en eldriven bil om tio år innebär resandet till landet i sig ingen större klimatpåverkan. Odlingslotter i närheten av våra bostadsorter kommer att få ett uppsving av samma skäl. Sammantaget blir resandet mer hållbart, vi tillfredsställer våra samveten och njuter av att odla och äta vår egen mat, söka våra rötter och njuta av natur, lugn och tystnad.
I övrigt tror vi att resandet om tio år kommer att vara ungefär som det är idag men flygresorna kommer att minska av miljö- och kostnadsskäl. Många av de kortare flygresorna t.ex. inom landet och till en del destinationer i Europa har ersatts av tågresor. Elbilarna är troligtvis i majoritet och semestrandet inom landets gränser har ökat kraftigt. Vi kommer att resa mer med tåg inrikes och utrikes. Frågan är om resorna med tåg till destinationer längre bort kommer att hinna öka så mycket på tio år med tanke på att de Europeiska ländernas tågsystem idag är mycket ostandardiserade och osynkroniserade. Tidtabeller, elspänning, bokningssystem, signal- och säkerhetssystem t.o.m. spårvidden är olika på många håll vilket gör det svårt att resa tidseffektivt. Den senaste tiden har intresset för tågresor inom Europa ökat kraftigt men jag undrar hur ihålligt det intresset blir? Blir det fler än en semesterresa till Italien eller Spanien för den klimatångestladdade svenska barnfamiljen? Eller innebär ett flertal tågbyten, väntetider på stökiga tågstationer, tågvagnar utan luftkonditionering, dyra biljett- och matpriser, för att inte tala om restider på uppemot ett par dygn eller längre att de väljer att ta flyget eller att semestra närmare sin hemort nästa gång?
Ungefär så gick vårt resonemang i vår spaning om hur vi reser och semestrar om tio år. Det blev en mycket lyckad fest och en kväll med intressanta och roliga spaningar och diskussioner hos våra vänner.
Renée och Rolf, tack för en mycket minnesvärd fest. Det ska bli intressant att följa upp alla spaningar och teorier om tio år. Blev det som vi trodde?
R som i Traktor 