SOS, en klassiker

SOS d.v.s. Smör, Ost och Sill är en restaurangklassiker. Som begrepp är SOS nog att betrakta som varande i utdöende i den mån begreppet inte förväxlas med nödsignalen SOS vilket förresten inte lär betyda Save Our Souls som man kan tro. (På denna länk kan du hitta mer information om nödsignalerna SOS, Mayday och CQD http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/vad-betyder-sos)

Tillbaka till den i jämförelse betydligt mer trevliga förkortningen för Smör, Ost och Sill, vår kulinariska klassiker som i otaliga varianter fortfarande förgyller en del av våra fest- och högtidsbord och alltjämt går att beställa på bättre restauranger. SOS lär ha sitt ursprung i det medeltida brännvinsbordet, dåtidens snacksbord som bjöd flera sorters brännvin och öl att skölja ned sill, lax och korv med innan man satte sig till bords för intagande av middag. Brännvinsbordet lär även vara föregångaren till senare tiders smörgåsbord som nuförtiden i stort sett enbart serveras på färjorna till våra grannländer. Av egen erfarenhet vet jag att dessa sällan är de bästa representanterna för sitt namn. När ett par hundra smaklösa gourmander i mer eller mindre berusat tillstånd likt härjande hunner har varit framme vid borden, rotat och massakrerat faten med sillsalat, rökt lax och kalvsylta får fräschör, finess och välsmak ge vika för utfordringens simpla principer. Mängden alkoholhaltiga drycker av olika sorter som förtärs till smörgåsborden vid dessa tillfällen skall vi inte fördjupa oss i. Där går gränsen!

Vill du doppa en stortå i kunskapens djupa vatten och läsa mer om brännvinsbordets historia rekommenderar jag dig att besöka Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Br%C3%A4nnvinsbord.

I sammanhanget bör tilläggas att det vid förtärande av SOS även normalt sett och i allmänhet även förekommer intag av destillerade och bryggda drycker. Jag vill nog påstå att en snaps och ett glas öl för mig och många finsmakare är lika viktiga tillbehör till smör, ost och sill som ett glas torr och kyld champagne till ostron eller som en ljummen Pucko till en halv special med räksallad (och vet du inte vad halv special är får du sannerligen skylla dig själv!).

Med tanke på hur nära förknippade öl och snaps är med ”SOS” borde kanske förkortningen istället vara SÖSSO eller liknande, men SOS är så klart klatschigare och ligger likt en 4:a iskall Skåne så att säga bättre på tungan. Jag dristar mig också att gissa att SOS, i betydelsen av nödsignalen har bidragit starkt till att namnet har bevarats.

Beklagligtvis tycker jag mig märka att intagandet av SOS (inkl. de tidigare nämnda nödvändiga flytande tillbehören) för en allt mer tynande tillvaro i dagens restaurangvärld såväl som vid nutidens privata tafflar. Jag vet inte, men jag har starkt på känn att storhetstiden för SOS stod under 1900-talets första hälft för att därefter ha minskat i popularitet allt eftersom nya maträtter introduceras under seklets andra hälft. När de breda samhällsgrupperna fick det bättre ställt och till och med kunde unna sig en utlandsresa kom också vanligt folk i kontakt med andra kök än det svenska vilket också väckte intresset för andra maträtter och andra råvaror, kryddor och tillagningssätt än den traditionellt svenska husmanskosten, med ärtsoppa varje torsdag etc. Så varför skall man då envisas med att sätta i sig smör, ost, sill, snaps och ett par pilsner varenda gång man går på krogen eller har fest såsom man gjorde på farsans och farmors tid? Nej det måste man ju inte, och det är ju oftast inget problem heller i och med att det blir allt svårare att hitta näringsställen med SOS på menyn, men jag tycker det skulle vara trevligt om det ibland erbjöds som alternativ på restauranger med en meny där SOS skulle kunna ha en naturlig plats. Då skulle åtminstone jag välja det emellanåt.

Men, för att med närmast en dåres envishet återkomma till essensen i mitt resonemang: Intagandet av SOS med tillbehör är inte lika populärt längre! Ett uppseendeväckande konstaterande, eller hur?!

Dagens ungdom och många av deras föräldrar i 50- och 60-talsgenerationerna har de senaste decennierna marinerats i tacos med pulverkryddad köttfärs och guacamole, läskeblask, chips och ostbågar, rosévin, odlad norsk lax, hundratals sorters smågodis, kycklingbröst i lika långa rader som de paraderande soldaterna på Röda torget under Sovjettiden, pizza, kebab, pasta på längden och tvären, hamburgare, vitt och rött på låda m.m. och etc. Samtidigt har intresset för fina viner, microbryggt öl, närproducerad ekologisk mat liksom hälsa och välmående aldrig varit större. Men trots att matutbudet och matintresset har nått aldrig tidigare skådade höjder i vårt avlånga land äter folk paradoxalt mer halv- och helfabrikat, för mycket socker och fett än någonsin. Dagens ungdomar, födda på 90- och 00-talet, har i många fall aldrig ens smakat SOS, enligt min mening en stor skam då det kanske är det största kulinariska kulturarv vi har i vårt avlånga fosterland vid sidan om hel och halv special. Det gör mig inte bara beklämd och upprörd utan också fast övertygad om att mitt liv har en mening. Att slå ett slag för SOS har aldrig varit mindre fel! Eller? Dock har de unga i allmänhet i tidig ålder hunnit bekanta sig väl med de flytande tillbehören, om än inte akvavit eller andra klassiska brännvin vilka SOS tarvar för en fullgod och extatisk smakupplevelse. Det är synd när kulturen utarmas och nya generationer går miste om de sinnliga upplevelser som så stort har berikat de äldre generationernas liv och leverne.

För säg, vad är väl en sinnligare upplevelse än att i sommargrönskans varma famn få sätta gaffeln i en bit lagom lagrad, kyld, blank och fet inlagd sill? Därefter lika försiktigt och precist som en kirurg i sitt värv sätta en bit kokt färskpotatis intill fiskbiten och därtill lika försiktigt tillföra en liten klick av den kylskåpskalla gräddfilen som bara för en liten stund sedan fick gifta sig med den nyklippta gräslöken. Den första tuggan är den bästa! Sillens aromrika smakpalett draperar munhålan i sälta och krydda tillsammans med den varma mjälla färskpotatisen och den svalt fräscha gräddfilssåsen gjutande sitt svala täcke över anrättningen. Vill du förhöja njutningen ytterligare rekommenderar jag att kröna din Matjessill med en sked skirat smör, det kommer att ta dina sinnen till nya och jungfruliga höjder. Till detta hör självklart en skiva lagrad ost på ett frikostigt smörbestruket stycke krispigt knäckebröd. Och när sillens sälta får gommen att sukta efter fukt likt det sedan decennier gömda blomsterfröet i Saharas heta sand, och du stillsamt tömmer ett immigt glas Skåne känner du det njutningsfyllda mötet mellan fast och flytande som en varm, kärleksfull omfamning. För att fullfölja smakupplevelsens cirkel tar du en mun av det iskalla ölet vilket likt en porlande bäck först får smaklökarna att hoppa som lekande bäcköringar i en Hälsingeå men som strax, såsom den ömma modern vyssjande lugnar sitt lilla barn får det att somna vid hennes trygga barm, får  smaklökarna att vederkvickas och längta efter att åter börja den lilla ritualen.

Kom inte och säg att du inte är sugen på SOS (inkl tillbehör) nu!

(Här kan det vara på sin plats att varna för att ett alltför frikostigt intag av de alkoholhaltiga dryckerna kan inverka menligt på både njutning och välbefinnande, efter en stund. Således bör dessa drycker förtäras med inriktning på smak och arom snarare än mängd och hastighet då den ofta så eftertraktade yrseln ändå lär inträffa, om än i lagom njutningsfull utsträckning.)

Nu är det i sanning hänryckningens tid, mellan hägg och syren. Naturen smyckar sig som ystra brudar till Pingstens kyrkbröllop. Vad passar då bättre än att njuta i stunden, sitta kvar i berså och balkong, sluta ögonen en stund och drömma sig bort till den stundande middagen. Du vet vad det blir!

Annonser

Om R som i traktor

Jag är en man i mina bästa år, född och uppvuxen i Göteborg och sedan drygt 20 år boende i Sollentuna. Förutom att skriva är jag intresserad av musik, mat, litteratur och så förstås min familj och alla våra goda vänner.
Det här inlägget postades i Om mat. Bokmärk permalänken.

En kommentar till SOS, en klassiker

  1. Åse ConnysdotterBjörk skriver:

    Ååååå så jag längtar till midsommar nu 👍🏻 SOS=smaskens

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.